Notater |
- Denne Laurits Mogenssøn Blix var nevnt som kapellan i Ovika i Jämtland både i 1576 og i 1578. I slutten av 1580-årene ble han sokneprest (kyrkohärde) i Røa (Rödön) i Jämtland. I lensregnskapene kalles han i 1607 for "hr. Laurits Blix", men selv brukte han ikke noe slektsnavn. Svenskene invaderte Jämtland i 1611, og landsdelen kom under svensk styre i årene 1611 til 1613 (Jämtland og Härjedalen kom permanent under svensk styre i 1645 ved freden i Brömsebro). I 1611 rømte mange av jämtebøndene, og nesten alle prestene, til Trøndelag for å komme seg unna svenskene. Blandt flyktningene var Laurits Mogenssøn Blix og flere slektninger, deriblandt sønnen Hans Lauritssøn Blix. Laurits fikk kaldet tilbake etter fredssluttningen i 1613. Hasselberg sid 186: Kyrkoherdar i Rödön
13, 15. LAURITZ MOGENSSON (1585?-1611/1621), nämnes i länsräkenskaper 1607 herr Lauritz Blix (Sollied), var broder till prosten Erik Mogensson Blix i Oviken och troligen son till tredje företrädaren här Mons Olsson. Han är belagd som kapellan i Oviken redan 1576 genom ett brev skrivet i Trondheim 24/6 s.å. nu i svenska riksarkivet, försett med hans sigill: bokstäverna L M och ett bomärke i skölden, samma sigill som finns under fullmakten för de jämtlandspräster, som deltogo i prinshyllningen i Oslo 1610 (Grønli). För utnämningen till kyrkoherdetjänsten i Rödön hade han att tacka kanslern Christian Friis, som var länsherre i Trondheim 1583-1589, se nedan under sonen kapellanen Mogens Lauritzson Blix. Herr Lauritz' besittning av en gård i Åkeräng i Sunne är belagd redan 1600 och var troligen erhållen genom arv, se ovan under Mons Olsson.
Brev i svenska riksarkivet av 21/1 1632 visar, att länsmannens i Hov i Hackås Jens Persson barn voro syskon till Lauritz Mogenssons båda söner Mogens och Hans (Grønli). Mogens, som beräknas varit född omkr. 1567 (Sollied), kan endast ha varit styvbroder eftersom Jens Persson levde ännu 1586. Hans, som var född 1596, alltså 29 år senare än Mogens, är då halvbroder till Mogens på fädernet och till Jens Perssons barn Per, Karen och Gullov (och Sara?) på mödernet. - Alltså var herr Lauritz gift 1. med okänd, 2. med Gulof Mognsdotter, död 7/12 1629, änka efter länsmannen i Hov Hackås Jens Persson.
Barn i första giftet: - Mogens, f. omkr. 1567, se komministrar här. - Sara?, f. senast omkr. 1580 (hon hade en giftasvuxen dotter 1623), JDL I s 113), levde ännu 1645 (mantalslängd), g. m. Erik Mogensson i Faxnälden Näskott, vilken levde i sept. 1636 men var död i dec. 1637 (JDL, II s. 71, 121). Erik Mogensson var dotterson till kyrkoherden i Sunne Erik Jensen och lyckades genom köp och process om odelsrätten förvärva den gård i Åkeräng i Sunne, som tillhört morfadern (icke den gård i Åkeräng, som tillhörde herr Lauritz). Säljare voro hans hustrus broders, magister Mogens' arvingar. Det är dock möjligt, att Erik Mogenssons maka tillhörde stjuvsyskonen från Hov i Hackås. Erik själv skrives vid ett tillfälle Errich Mogenss hoff (JDL II s. 71). - Ingeborg, f. 1583, g. m. efterträdaren. Son i andra giftet: Hans, f 1596, se komministrar här.
Denne svenske teksten er gjengitt fra et oppslag på slekt.no fra: Olof Rosenius, Framgangen 8, SE-831 61 OSTERSUND, tel +46 63 513730 e-mail: olle-ragna.rosenius@mbox300.swipnet.se
|